En fråga om de globala målen och hjälporganisationer i Sverige
Hej
Jag gick förra våren en distanskurs på KI som hette global hälsa. Där pratade vi mycket om globala målen. Hans Rosling var en av lärarna. Globala målen är en gigantisk utmaning och målen går egentligen i varandra. Dom är varandras förutsättningar. Under kursen fick många av oss en känsla av att en förutsättning för hälsa och positiv utveckling i ett land och i världen är att det inte finns krig, terror, diktatur, konflikter, korruption och utbredd kriminalitet, vapen- och och droghandel.
Min fråga är om Läkare utan gränser kan tänka sig att börja använda sig mer av globala målen loggan för jag tänker att mål 17 - genomförande genom partnerskap - inte är mer avancerat än att alla som vill och strävar mot att vi klarar den här utmaningen blir varandras partners. Men då måste alla människor känna till målen - och börja engagera sig i dom. Därför vore det bra om globala målenloggan blev lika vanlig som loggorna för facebook, twitter, fairtrade osv.
Majoriteten i Sverige känner inte till dom här målen och när jag tittat på olika hjälporganisationer så marknadsför man inte sig själv med den här loggan. När jag frågat bland andra Unicef varför dom inte använder den mer svarar dom att dom måste positionera sig själv. Så inte ens inom FN använder man loggan för att sprida kunskap om att målen finns. Tvärtom verkar man se dom olika hjälporganisationerna som konkurrenter om medel istället för partners för att vi ska förändra världen.
I en studie organisationen WeEffect gjort var det bara 29 % som kände till dom globala målen i Sverige. 80 % tror inte att vi kan klara dom.
Jag har av We Effect och Unicef fått information om vilka av målen dom arbetar mest med och det vore bra om även Läkare utan gränser ville peka ut vilka av målen som man huvudsakligen arbetare med.
We Effect - mål 1,2,5,8,9,10,11,12
Unicef - mål 1-6, 8, 10, 16 och 17
Jag gick förra våren en distanskurs på KI som hette global hälsa. Där pratade vi mycket om globala målen. Hans Rosling var en av lärarna. Globala målen är en gigantisk utmaning och målen går egentligen i varandra. Dom är varandras förutsättningar. Under kursen fick många av oss en känsla av att en förutsättning för hälsa och positiv utveckling i ett land och i världen är att det inte finns krig, terror, diktatur, konflikter, korruption och utbredd kriminalitet, vapen- och och droghandel.
Min fråga är om Läkare utan gränser kan tänka sig att börja använda sig mer av globala målen loggan för jag tänker att mål 17 - genomförande genom partnerskap - inte är mer avancerat än att alla som vill och strävar mot att vi klarar den här utmaningen blir varandras partners. Men då måste alla människor känna till målen - och börja engagera sig i dom. Därför vore det bra om globala målenloggan blev lika vanlig som loggorna för facebook, twitter, fairtrade osv.
Majoriteten i Sverige känner inte till dom här målen och när jag tittat på olika hjälporganisationer så marknadsför man inte sig själv med den här loggan. När jag frågat bland andra Unicef varför dom inte använder den mer svarar dom att dom måste positionera sig själv. Så inte ens inom FN använder man loggan för att sprida kunskap om att målen finns. Tvärtom verkar man se dom olika hjälporganisationerna som konkurrenter om medel istället för partners för att vi ska förändra världen.
I en studie organisationen WeEffect gjort var det bara 29 % som kände till dom globala målen i Sverige. 80 % tror inte att vi kan klara dom.
Jag har av We Effect och Unicef fått information om vilka av målen dom arbetar mest med och det vore bra om även Läkare utan gränser ville peka ut vilka av målen som man huvudsakligen arbetare med.
We Effect - mål 1,2,5,8,9,10,11,12
Unicef - mål 1-6, 8, 10, 16 och 17
Följ inlägget
0
följare
Tack för din fråga!
Läkare Utan Gränser är en oberoende, medicinsk humanitär organisation, inte en del av FN-systemet och vi är inte ett utvecklingsorgan i traditionell mening. Vårt arbete styrs av medicinska behov och humanitära principer (neutralitet, opartiskhet, oberoende), inte av FN:s politiska mål eller byråkrati.
När det gäller FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) är dessa inte något vi formellt “följer” eller är bundna av; de är politiska mål för stater och FN-systemet. Däremot berör flera av målen, särskilt de som rör hälsa, vatten och sanitet samt utsatta grupper, sådant vi redan arbetar med av humanitära skäl, eftersom det påverkar människors medicinska behov i de kriser vi arbetar i.
Läkare Utan Gränser i Sverige har också en intern hållbarhetsrapport där vi går igenom hur vi arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet som organisation - men detta är en intern ansats till att vara en ansvarsfull aktör, och inte detsamma som att driva FN:s SDG-agenda.
Hälsningar,
Linnea
UNSDSN räknar med att det kommer att kosta ungefär 12 000 miljarder kronor per år att finansiera dom globala målen. Jag gissar att jag ger cirka 10 000 kronor per år till olika organisationer. Om det fanns 2 miljarder vuxna människor på jorden som också gjorde det så blir det 20 000 miljarder kronor.
Allmänheten skulle kunna finansiera målen om dom bara blev tillräckligt engagerade. Inte dom företag som Unicef tex söker partnerskap med. För ofta är det ju faktiskt företag och deras vinstintresse som står bakom krigen. Vapenindustrin är till exempel ingen liten industri. Men när man pratar om företag ska man komma ihåg att dom är bemannade av människor som tillhör allmänheten.
We Effect - mål 1,2,5,8,9,10,11,12
Unicef - mål 1-6, 8, 10, 16 och 17
Läkare utan gränser - mål 2, 3, 6 och 16